Aachen - Stockholm
Förra veckan tog Cattis och jag oss en liten tripp till Sverige
eftersom det var höstlov här hos oss.
Höstlov i Tyskland = Kööööööööö
.....oavsett vilket färdmedel du väljer.
Vi valde flyget den här gången.
Här sitter jag snällt och väntar på min tur att få kliva på det här planet.....
Väl inne i planet sitter Cattis med ett krampaktig tag om sin
kamera.....rädd att tappa bort den förstås.....gumman.
Jaaaa, det är inte kul när något sådant inträffar inte, det kan
hon själv intyga.
Ni kommer kanske ihåg händelsen kring kameran när Cattis
var till Berlin tillsammans med Julia före semestern?!?!
Kameran hade ramlat ut på golvet i flygplanet under resans
gång och när Cattis kom hem hit var hon förtvivlad.
Vi försökte med pepp-talk, men hon var riktigt olycklig över det inträffade.
Efter semestern i samma veva som hon for till Italien så fick hon veta att
flygbolaget hade hittat kameran och tagit hand om den.
Den skickades hem till oss, dock UTAN bilderna !!!!
Någon hade bytt ut 2 GB minneskortet som satt i kameran mot det
lilla 32 MB:s kortet som också låg i kamerafordralet.
Det betyder att alla bilderna från Berlin resan inte kom tillbaka
till rätt ägare.
Frågan är : Varför gör man en så´n sak ??
Varför stjäl man inte då hela kameran ??
Korkat vá ???
Jaa jag blir då inte klok på varför någon gör något sådant....blir du ??
Najaa, kameran är i allafall tillbaka i rätta händer, det är vi
förstås glada över.
Ahaaaaa......
Jag tror jag vet av vilken anledning Cattis skulle
till Stockholm.....vet du ????
På väg......
Vingen i högra kanten på bilden tillhör vårat plan.
Snart så......
Jag kaaaan flyga
Jag e´inte rädd......
Flygplatsen Köln-Bonn från luften....
Nääääeee jag är faktiskt inte rädd att flyga.
Är du ???
Som ni ser så satt vi ganska långt bak i planet.
Om nu det var orsaken det vet inte jag, men vårat bagage
kom väldigt tidigt på bagagebandet.
När vi flög tillbaka hem igen så var det tvärtom, vi satt långt
fram i planet och bagaget kom väldigt sent.
Här har vi precis blivit hämtade av Maj-Britt på Arlanda
för att sedan hoppa på det bekvämligaste sättet att ta
sig till Stockholm från flygplatsen, nämligen med.....
(Ähum, du Maj-Britt......hur tidig var du egentligen på flygplatsen ???)
....fniss....
......Arlanda Express......
Det var första gången som jag fick möjlighet att nyttja
tåget, men inte den sista, för det var både bekvämt och
det gick snabbt att ta sig till Stockholm med det.
Cattis däremot, resvan som hon är, har ju åkt det förut,
liksom Maj-Britt då förstås.
Här sitter de glada resenärerna på väg mot Stockholm
med ett glatt leende på läpparna !
Framme i city.
Tack så jättemycket Maj-Britt för att du ville komma och hämta
oss på flygplatsen, det var ju både billigt och bra...hehehe....
Jag kommer att försöka ladda upp lite fler bilder en annan dag,
men just nu orkar jag inte mer.
Det tar ju sådan tiiiiiid i anspråk.
Gäller bara att hitta tiden....
....den som söker han finner.....
Kramis till er alla från Druvan
Stockholm är en enda stor fest idag - 080808
GRATTIS STOCKHOLM
Idag är det eran alldeles egna dag !!!
Så det finns nog inget annat val än att bege sig till
Stureplan och fira ;-)
Hela Stureplan kommer att spärras av och förvandlas till nattklubb.
Synd att jag inte befinner mig i Stockholm idag för det hade jag
velat uppleva, men ni som har möjligheten, ut och fira vetja!!!
Tjingeling / Vindruvan
Stegmätaren är lycklig den här veckan
Tobbe & Jag åkte först till graven innan det begav sig
ut i skogen för en härlig men rätt ansträngande promenad.
Leden är 6 km lång och var krävande att gå eftersom den befinner sig i
väldigt kuperad terräng.
Nu hör det till saken att vår sträcka var längre än 6 km, vi gick
lite drygt en mil ungefär pga vissa avstickare.
Stensjön är namnet på sjön vi rundar.
Vi går genom delar av skogsbrandsområdet som skedde år 1999.
Leden är röjd, men bitvis ändå svårframkomlig.
Promenaden var krävande men den bjöd inte på någon
vacker naturupplevelse pga att branden hade förstört så mycket.
Närmare bestämt 450 hektar av den skyddade skogen i nationalparken
och naturreservatet som brann i en mycket intensiv och svårsläckt brand.
Men på ett och annat ställe fick vi lite vacker utsikt i allafall.
Idag liknar brandområdet ett stort plockepinn av omkullfallna träd
som dött i branden eller till följd av den.
När vi hade kommit i mål så knorrade våra
magar ganska rejält så vi åkte ut en sväng till Dalarö
för att få lite käk i kistan.
Därefter bar det av hemåt igen och jag kan ju säga
att vi var både trötta och slitna, så nu sitter vi i soffan och softar
och gör inget som är ansträngande.
Kramisar / Vindruvan
Stockholmsvandring
Tobbe chockade mig genom att han ville gå på promenad i snöovädret idag.
Det blev en låååång promenad och jag har inte hämtat mig därifrån ännu.
Se på kartan nedan så ser ni själva vilken promenad vi gjorde.
På slutet av prommisen hade krafterna sinat och ingen
normal människa hade ork att plocka fram kameran för
att dokumentera.........jag var helt slutkörd!!
Vinterviken ligger inte alls långt ifrån där vi bor.
Här är det riktigt härligt att promenera.
Det snöade i stort sett under hela promenaden
och vi var väl ute i ca 3 timmar ungefär.
Jag kände mig lite tveksam över om vi skulle våga oss in under
Essingeleden, för gud vet vad man kan råka möta på där under.
Men..........hur skulle vi annars kunna fortsätta våran resa........
det var ju bara att gå och hoppas på det bästa.
Som tur var fanns det inget konstigt här under, men det var ingen
speciellt trevlig plats att vara på, så vi ilade snabbt vidare.
Man kan ju tro att jag nått målet här uppe på toppen.......
MEN tilläggas bör att vi hade bara gått halva sträckan ännu om ens det.
Om jag ändå hade vetat vad Tobbe haft i kikaren, ja då kanske jag
inte hade varit så villig att hänga på.....uj uj uj......
Föreställ er att promenera här utefter sommartid......HÄRLIGT va´?
Ett snedsteg och risken att landa i spa´t var ganska stor,
det var rätt halt här vintertid och inget skyddsräcke ut mot vattnet till.
Men det har sin förklaring, för här ligger det båtar ankrade med boj sommartid
och då kan de ju inte sätta upp ett räcke mot vattnet.
Barnfamiljer bör nog tänka sig för innan de får för sig att promenera här,
för hur lätt är det inte att lillparveln kommer för nära kanten och pluppar i.
Det var en lång och härlig promenad i vackert vinterväder.
Nu är vi helt slut och sitter uppkrypna i soffan och slappar.
Till och med stegmätaren är helt färdig, han fick frispel och
står på 18285 steg just nu och det kommer inte bli fler steg......
jag lovar.........
Vad har du gjort denna annandag påsk?
Nu tackar jag för mig och hoppas vi ses snart igen ;-)
Kramisar från
Skärgårdsstad
men det var trots det ändå en härlig prommis.
Stockholms skärgård är alltid skönt att vistas i oavsett
väder (nästan).
Skärgårdsstad är ett vackert villaområde 7km norr om Åkersberga.
Här finns det mycket underbar natur att vistas i.
Det är garanterat avstressande och avkopplande att bo här ute.
Varsågod o slå dig ner!
Min dröm är att......
en dag kunna få bo så här nära vattnet
eller åtminstonde så att utsikten från verandan sträcker sig över vattnet.
Det innebär att jag får lov att drömma vidare eftersom
verkligheten ser annorlunda ut.....snyft!
Stranden är naturligtvis ett poppis utflyktsmål på sommaren.
Den här årstiden var det lite öde kan man säga.
Jag avstår badet den här gången, men det
finns andra som gärna ligger i spat.
Det var en lite sen rapportering från min sida
men ingen är perfekt.....
Bättre sent än aldrig som det så vackert heter.
Ha en skön tisdag!
Kramisar / Vindruvan
Är inte så snabb som jag borde
Undrar du var jag håller hus?
Ja jag vet, men det tar lite tid att fixa med bilder och text till inläggen.
Ligger lite efter.....
Gårdagens promenad blev många steg på mätaren
men inte mycket till fotograferande.
Har dock lite bilder att visa.
Jag började i allafall i de fina kvarteren runt Stureplan.
Sedan 1937 har Svampen på Stureplan varit en mötesplats
för många Stockholmare.
I varje stad finns ett hjärta, dit alla gator tycks leda.
En plats där kontakter knyts, nya trender uppstår och banbrytande idéer föds.
Stockholms varma hjärta heter Stureplan. Och mitt på Stureplan finns Sturegallerian.
Vad som slår mig när jag knallar runt i dessa kvarter och även runt djurgården
det är att oavsett väder, kan vara hur mulet som helst, så bär många
av de "fina" människorna stora solbrillor på sig.
Visst det kan va´möjligt att de är s.k. kändisar och inte vill bli
igenkända av oss "vanliga" människor, men det ser verkligen
töntigt ut när det är igenmulet och solen inte har en minsta chans att
ta sig fram mellan molnen.
Själv bär jag gärna solbrillor på mig, men då ska solen skina förstås.
Är det bara jag som är lite insnöad i mina tankar, eller ??
Vad tycker du?
Promenerade Storgatan fram mot Narvavägen och plötsligt dyker den här
pampiga byggnaden upp, hade ingen aning om att den existerade ens.
Riksantikvarieämbetet håller till i denna byggnad och det är en central
förvaltningsmyndighet som tar hand om frågor som rör kulturmiljö och kulturarv.
Fortsätter sen fram till Narvavägen och där tornade sig denna kyrka upp.
Kyrkan har fått sitt namn efter Oscar II med anledning av hans
25-årsjubileum som regent.
Jag knallar vidare förbi Djurgårdsbron, Berwaldhallen, Radiohuset, Ambassaderna,
Djurgårdsbrunnsvägen fram och någonstans mitt i min vandring inser jag att
hittar jag ingen toalett här snart så är det kört.
Allt vatten har lockat mig att se segelbåtar där det inga finns.
Visst alla dessa museér har ju toalett, men betala inträde för att få utlopp för
sina känslor, det hade jag ingen lust till.
Som tur var så var det möjligt att besöka toan inne på Etnografiska museét
utan att överhuvudtaget behöva betala något, fast en normal "kisse-femma" hade jag
mer än gärna betalat.
Ett stort tack till dem.
Som ni ser på bilden så börjar molnen komma mer och mer, ibland
var det svårt att överhuvudtaget kunna urskilja Kaknästornet ur molnen.
Det är ingen slump att Kaknästornet står just där det står.
Kaknästornet måste vara nära radio- och TV-husen, eftersom tornet
är spindeln i nätet för nästan alla radio- och TV sändningar
i landet.
Detta minnesmärke ligger utefter Djurgårdsbrunnsviken.
Det var den avslutande bilden för den här gången, men min promenad slutade ju inte här
utan jag var ju tvungen att promenera tillbaka till city igen.
Väl där knallade jag in på åhléns och shoppade lite.
Sen var Vindruvan trött och for hem igen.
Köpte dels med mig en räksallad som jag mumsade på då jag kom hem.
Kanske borde kasta iväg inlägget, har inte mer att berätta för nu.
Kan ju bara tala om att jag har tagit det väldigt piano idag ;-)
Händer det något skoj hos dig?
Ha en trevlig dag!
Kramisar / Vindruvan
På Södermalm
Ja då var det dags igen för mina berömda Stockholms promenader.
Dock utan solsken igår (måndag), men ändå härligt promenadväder.
Saknade mina strapatser förra veckan, men nu är jag i farten igen....hehehe....
Jag klev av vid Mariatorget igår och sen blev det att utforska
Södermalm lite mera.
Detta är stadsdelen som tidigare befolkades av Stockholms fattigaste invånare
men som nu har blivit populärt och trendigt när det gäller bostäder, butiker och restauranger.
Här samlas människor ur alla samhällsklasser.
Thor Modéen (även "Tosse" kallad) var en svensk skådespelare och komiker.
född: 22 januari 1898 Kungsör - död: 28 maj 1950 Stockholm
Han medverkade i många svenska filmer och var även verksam
vid Södra Teatern i Stockholm.
Thor Modéens trappor går här från Katarinavägen upp till teatern.
När man kommer upp för trapporna så kan man inte låta bli än att ta fram
kameran igen, här är då en vy över slussen.
Slussen är en riktig trafikkarusell och den förbinder
Gamla stan med Södermalm.
Området har fått sitt namn efter slussarna som finns här.
Här kan jag ju inte stå still och titta, jag tänkte ju faktiskt utforska lite
omkring slussen denna dag så häng på vetja!
Jag promenerade Klevgränd fram förbi Södra teatern och sen lite längre
fram på min högra sida dök dessa trappor upp......
De såg väldigt inbjudande ut så det var ju bara att börja knata uppför.
Trapporna ledde mig fram till Katarina kyrka.
Har alltid tyckt att den här kyrkan ser så mäktig och vacker ut
när man ser den på håll och nu fick jag tillfälle att komma den närmare.
Visst är den vacker?
Kyrkan byggdes på beställning av kung Karl X Gustaf, för han hade
vilda planer på att flytta slottet till Södermalm och då behövdes
det en riktigt ståndsmässig kyrka
att kunna besöka. Slut resultatet blev inte som det var tänkt
från början, slottet flyttades inte pga att kungen själv hastigt
avled år 1660.
Kyrkan däremot byggdes och stod färdig år 1695.
Därefter har den härjats av 2 stora bränder, den ena år 1723 och
den andra gången var det år 1990.
Båda gångerna startade återuppbyggandet av kyrkan omgående efteråt.
Promenerade sedan vidare på Mäster Mikaels gatan
där gamla trähus blandas med dagens moderna hus.
Alldeles här intill ligger Cornelisparken.
Cornelis Vreeswijk
Med sina texter och sin musik blev han i Sverige en mycket folkkär vissångare.
Av en ren slump när jag gick inne på kyrkogården så
möttes jag av trubadurens sista viloplats.
Han vilar även bredvid Anna Lindh och mitt emot dem Putte Wickman.
Därefter korsade jag Katarinavägen/Renstiernas gata för att sedan
komma upp till Fjällgatan.
Här är det vackert, det visste jag sen förut och när jag ändå var i
krokarna så var det ju bara för mig att insupa Stockholmluften
från ett mycket vackert perspektiv.
Fjällgatan är en representativ 1700-talsgata.
Det är en gammaldags gata som drar fram längs bergskanten, med bibehållna
kullerstenar närmast husmurarna och med vackra lyktor som sträcker
sig ut från husens väggar.
Gatan är känd för den vackra utsikten över Stockholms ström,
och man har även fin utsikt över Stockholms mest centrala delar.
Den här gatan har blivit turisternas och flanörernas gata framför andra.
En ständig ström av bussar, bilar och fotgängare söker sig hit,
allrahelst sommartid så gott som dygnet runt.
Jag har upplevt den här gatan sommartid också och då är det verkligen
mycket folk här, igår däremot kunde man njuta lite mer
av omgivningen i ett lugnt tempo, härligt!!
När jag hade njutit färdigt så förflyttade jag mig upp till parallellgatan
som heter Stigbergsgatan och där har jag aldrig satt mina
fötter någon gång.
Det steget ångrade jag inte för där uppe fick jag även se att här fanns det
fler fina gamla bevarade trähus, målade med falu rödfärg.
Jag hoppas verkligen att Stockholms stad ser till att bevara detta fina kulturarv.
Japp, det var allt för den här gången.
Det gav förstås en liten Stockholmskildring från mig igen och......
.......hoppas det föll Er i smaken och att det väckte ett visst intresse.
Kanske rentav kunde förmedla lite kunskap till Er.
Jag lärde mig en del iallafall och det är kuuuul!!!
Kramisar / Vindruvan
Lite kuriosa från vår promenad
Nu är vi tillbaka igen efter våran upptäcktspromenad runt omkring....
Naturligtvis är det vattnet som lockar även under denna promenad.
Från oss räknat och fram till Hägerstenshamnen var det endast ca 1,5 km.
Vilken upptäckt!!!!!
Tänk att få flanera här utefter Mälarens strand när det är sommartid......härligt!
Men faktum är att det är härligt idag också ;-)
Plötsligt stöter vi på några konstiga ingångar i bergen eller fristående valv......
undrande tittade vi på detta och visste inte vad det kunde vara,
men som tur var kom förklaringen lite längre fram....
Det var alltså Alfred Nobel som låg bakom dessa konstigheter.
Spännande!!!
Det går kanske inte att läsa texten på skylten, men en liten kort förklaring följer här.
Här har Nobel tillverkat det explosiva nitroglycerinet från 1870-talet.
Varje moment i tillverkningen var livsfarlig och fick sin egen byggnad dels
insprängt i berget eller i olika spränggropar som var
omgärdade av skyddsvallar.
Vi promenerade som sagt utefter Mälarens strand österut till Vinterviken.
Förbi Nobels gamla dynamitfabrik, stegar uppför backen rundar Aspuddens skola
för att sen gå i bostadsområdena Aspudden, Örnsberg och Axelsberg.
Kan ju nämna att vi konstaterade att härikring skulle vi INTE vilja bo, det såg
för trist ut!!!
Därefter pekade näsan tillbaka mot Hägerstensåsen igen och vi kände
att det var en härlig söndagspromenad som vi hade avverkat.
Vad har Ni gjort en söndag som den här?
Nu börjar min mage knorra så vi ska väl fixa till lite käk nu.
Kramisar / Vindruvan
Promenera mera
När jag for iväg var jag inte säker på vart mina ben skulle bära, det enda jag visste var att jag
skulle ta till Östermalmstorg den här gången.
Jag visste även att "Stegge" var ivrig att gå, så det var ju bara att ge sig hän till honom.
Kyrkan Hedvig Eleonora har fått sitt namn efter den gamla
drottningen - Karl X Gustafs gemål.
Östermalms saluhall är inte K-märkt, men har i praktiken samma
skydd som ett byggnadsminnesmärke.
Den är en av våra finaste byggnader från sent 1800-tal.
Vid 1700-talets slut grundade Gustaf III Dramaten liksom Operan
och Svenska akademien.
Egentligen hade jag ju knappt påbörjat min tänkta vandring ännu, men efter att
jag tog denna bilden så försvann solen :-(
Ja ja promenera kan man göra ändå, det enda knussliga är att jag
kan inte förmedla så vackra bilder, men bilder blir tagna ändå
med eller utan sol, ni får helt enkelt fantisera fram solen.
Härifrån Dramaten tänkte jag promenera hela Strandvägen fram till.....
......och därefter kan man inte göra annat än att gå över bron till Djurgården,
det är riktigt härligt och avkopplande att strosa runt där.
Faktum är att det är rätt skönt att uppleva Djurgården utan en massa turister också.
Har ni något att berätta om Jenny Lind?????
Tack Tobbe, du är klippan som sitter inne med information!!!!!
Jenny Lind är en känd operasångerska.
Hon föddes 6 oktober 1820 i Stockholm och hon dog 2 november 1887 i Malvern.
Hon var en känd hovsångerska.
Här på Djurgården lät Karl XIV Johan arkitekten Fredrik Blom
på 1820-talet bygga detta franskinspirerande lustslott.
Slottet har varit en stimulerande tillflyktsort för honom själv och drottning Desirée
undan det mer formella hovlivet på Kungliga slottet.
Slottet är idag ett museum över den förste Bernadotten på Sveriges tron
och den inredningsstil som bär hans namn, Karl Johan-stilen.
Gröna Lund är Sveriges äldsta Tivoli.
Ha en riktigt trevlig fredagskväll!!
Jag lär somna när jag sätter mig i soffan för gud i himmel
vad trött jag är.
Kramisar / Vindruvan
Mitt i Stockholm
Säger 8 Augusti 1993 Er någonting?
Jaaa det är nog många som hajar till och vet vad jag pratar om.
Om du inte vet så kan jag ge ett tips till och det är Stockholm, Vattenfestivalen.
Nu ringer det säkert en klocka i ditt huvud.
Ja precis, det är JAS haveriet på Långholmen mitt i Stockholm jag pratar om.
Idag har jag varit ute igen på mina berömda Stockholmspromenader och ett av målen
var att besöka Långholmen.
(Inget vackert väder idag så bilderna ser rätt trista ut.)
Det tog mig alltså 14 år från det att händelsen inträffade tills jag tog mig tid
att besöka nedslagsplatsen.
JAS 39 Gripen på Långholmen vid Västerbron.
Konstnären Thomas Qvarsebo har gjort ett minnesmärke som är rest år 1994.
Minnesmärket är placerat strax öster om Västerbron och är lätt synligt från dess östra gångbana.
Vi stod på Norr Mälarstrand alltså mitt emot Långholmen och tittade på uppvisningen.
Precis vid en bensinmack som ligger där utefter Norr Mälarstrand hade vi placerat oss,
inte särskilt strategiskt när man nu står med facit i handen vad som faktiskt kan inträffa.
Gissa att tankarna surrade......tänk om det hade hänt där vi stod.......det hade
blivit en jä...smäll och en stor krater i marken bara, det hade förstört många människors liv i så fall.
Lyckligtvis var det ingen som dog, ett par skadade tror jag.
Det var bara tur i oturen att den slog ner där den gjorde, jag menar det stod ju tusentals människor runt
ikring och tittade på detta spektakel.
Tur att vår dotter var i säkerhet ute på Dalarö tillsammans med farmor och farfar den här dagen.
Det var så ofattbart till en början att vi alla trodde att detta ingick i uppvisningen.
Man förstod allvaret först när man såg den svarta röken välla upp från Långholmen.
Visst man såg det hela hända, men man fattade inte att det hände.
Kanske ingen upplyftande läsning så här på kvällskvisten,
men lite förmedlande av kunskap är heller aldrig fel.
Sov sött ses i morgon!
Kramisar / Vindruvan
På Söder
När jag fick veta att solen sken inne i stan, ja då var det bara att kasta sig på tunnelbanan och sticka in dit, dock inte för att vandra i affärer utan för att promenera runt i stan och njuta av all dess sköna prakt.
Jag tog tunnelbanan till Zinkensdamm och klev upp på Hornsgatan. Den gick jag delvis på, men jag tog även mina avstickare mot söder mälarstrand, både nere vid kajen och uppe på höjden.
Promenerade även vid slussen och vid slottet, sen var jag trött och for hem.
Jag känner mig ändock lite besviken när jag kom tillbaka för jag tyckte inte min stegmätare skötte sin uppgift så riktigt. Jag tyckte att jag hade gått längre än vad den visade.....men men....vad kan jag göra åt det....inget....kan ju inte sitta här och sura över en så´n larvig sak, huvudsaken var ju att det var en skön promenad och det var det.
Har förstås lite bilder.
Kolla här.
Här kommer den sista bilden som visar att det är kallt nog att åka skridskor i Kungsträdgården.
Det var vad jag hade att bjuda på för den här gången och
nu har även datorn tröttat ut mig.
Hoppas att ni får lite underhållning en stund medans jag gör något annat nyttigt under tiden.
Ha de´gött!
Bye bye /
Min dag
Ledsen att jag inte har varit här just något idag, men jag har inte haft tid.
Min dag har varit UNDERBAR!!!
Hade naturligtvis kameran med mig och här kan ni se var jag har promenerat idag.
Jag älskar att vara här och jag tror att vattnet runt staden framkallar den underbara känslan hos mig.
Gillar du också Stockholm?
Huset har sin entréfasad mot Strömmen som Ni ser här.
Byggår: 1884
Tur att jag tog vara på solstrålarna för när jag tog bilden mot stadshuset var det inte lika soligt längre.
Men det blir säkert fler tillfällen jag lovar.
Jag kände mig rätt knäckt när jag kom hem så jag var tvungen att ta en Argentinsk siesta på en timme ungefär och det behövdes verkligen. Har ju knallat runt i stan och är uppe i ca 16 000 steg nu.
Inte så dumt att föra in i min stegrapport senare ikväll.
Har solen lyst även på dig idag??
/ Vindruvan