Det känns som om vi kan den här rutten nu per bil mellan
Sverige och vårat hem i Tyskland.

Denna överresa med båten klaffade allt (brukar inte göra det...hihi...)
Ingen av oss var sjuk, inte en enda krusning på vattnet så jag blev
inte heller sjösjuk (skööööönt ! ), vi kunde då unna oss att äta i alá carte
restaurangen eftersom båten inte gungade ett endaste dugg.
Vi åt och drack gott och hade det jätte mysigt.
Jag vann på enarmade banditen så jag kunde finansiera en varsin
god drink efteråt.......hehehe.......

Jag brukar heller aldrig kunna sova ordentligt på båten i vanliga fall
men till och med den biten klaffade, det hade ju förstås med att göra
att vattnet var så oerhört stilla, jag njöt i fulla drag.

Bilresan gick bra så när som på en insident som kunde ha slutat i krock,
som tur var hade vi lyckan på vår sida den här gången.
Men fy sjutton vad svettigt det var efteråt.
Vid Düsseldorf ungefär ligger vi i filen för svängande ner till nästa motorväg
varpå en polsk lastbil plötsligt inser att även han ska svänga av, vilket han gör den
jävla dumskallen utan att se att vi redan ligger i den svängande filen, det medför
att han är en hårsmån från att preja oss och då menar jag en hårsmån.
Tobbe hänger sig på signalhornet, bromsar hårt och gör sitt bästa att hålla undan
och lyckligtvis klarade vi oss från att krocka. Tur att Tobbe var snabb i tanken.
Hade inte varit kul att få en stor fet lastbil i sidan.
Det otäcka är att det spelar ingen roll hur duktig man själv är att köra bil utan
det finns allting en hel del nötter ute i trafiken som inte kör som man bör sååå......
det gäller att vara alert, att ha ögonen på allt och vara beredd på det mest konstiga.

Nog ältat om det.........allt gick ju bra!

När vi sedan kom hem så spred sig värmen i hela kroppen.
Det första vi träffar är Angelika och Kristin som smittar oss med sin glädje.
På vår dörr hade barnen satt upp fina välkomst teckningar, på fönsterbrädan
stod nyplanterade blommor i blomlådan för att inte tala om innanför dörren
står en bricka dekorerad med serpentiner, 2 champagne glas + champagne
och en burk med jordnötter.
Gissa att vi kände oss riktigt välkomna hem.
Leendet på våra läppar gick inte att sudda bort på hela kvällen.
Vilka underbara vänner och dessutom grannar vi har!!!!
Tusen TACK Angelika med familj ;-)
Vad skulle vi göra utan er????




Här var alltså en liten berättelse över vår resa hem.

Hoppas allt är bra med er allihopa!!!

Nu har jag lite annat att plocka med, kan ju inte sitta här och joddla
hela tiden då får man ju inget vettigt gjort, men å andra sidan har jag
ju underhållit er en kort stund nu så lite har jag väl lyckats göra.

Ciao / Vindruvan