Planering är A och O
Cirkus gurka klockan 15.00 ringer telefonen hemma hos mig.
Det är kärleken i luren....mysigt, hinner jag att tänka !!!
Rrrrrrrrrrrrrrrrr...............
Lite trevande startar samtalet........
Jooo, du förstår, säger Tobbe......
.....i morr´n e´ré jag som är ansvarig att ta med mig fikabröd till mötet
....och jag undrar om du skulle vilja baka något tills dess ??
Klart att jag kan, gör jag gärna, MEN nästa gång, säg till lite mer i förväg
så även jag kan hinna planera.
Nu fick jag ju lov att sticka iväg lite kvickt till affären, köpa lite ingredienser,
kvicka mig på hem igen för att svänga ihop dessa kakor.
Har fixat 2st olika kakor, den ena kan jag dela med mig av direkt, för den vet
jag av erfarenhet att den är god, den andra är ett experiment.
Kanske att jag får lust att skriva ner även det receptet till er om det är ätbart.
Men det får som sagt bli vid ett senare tillfälle.
Hallonrutor med kardemummakrisp
150 g smör
3/4 dl mjölk
3 ägg
1,5 dl socker
2 tsk vaniljsocker
4 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver
Kardemummakrisp
2 dl vetemjöl
1/2 dl socker
1 1/2 tsk vaniljsocker
2 tsk stött kardemumma
75 g smör
Garnering
4 dl hallon
2 tsk bakpulver
2 tsk vanilsocker
Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader.
Blanda ihop alla ingredienserna till krispet så att det blir en smulig massa.
Ställ in den kallt så att den får vila en stund.
Smält smöret och dra kastrullen från värmen. Tillsätt mjölken.
Vispa ägg och socker vitt och poröst.
Sikta ner de torra ingredienserna och tillsätt smör / mjölkblandningen.
Rör smeten slät.
Häll smeten i en smord och bröad långpanna, ca 22 x 32 cm.
Blanda hallonen med vaniljsockret och potatismjölet.
Strö hallon och krispsmulor över kakan.
Grädda i nedre delen av ugnen i 30 - 35 minuter.
Skär upp kakan i rutor när den har kallnat.
Lycka Till !!!
Nu får vi bara se men inte röra dessa kakor som står i köket.
För de är ju som sagt till i morr´n.
Hoppas att alla firare firar ordentligt idag
den här dagen går ju liksom inte i repris, tänk på det !!!!!!!
Kramis från eran egen "lilla" Druva
Det ser gott ut, som vanligt.
Jag som trodde att ni var i Sverige, men ni kanske åker hit i morgon.
Simon är på avslutningsmiddag på skolan i kväll. Kvart i fyra kom vi hem från klädbutiken med skjortan som han har på sig. Snacka om att vara ute i sista minuten. Festen började klockan sex.
Rapport från ett studentkalas: Dålig logistik från skolan. 500 elever skulle springa ut samtidigt. Och utan skolgård så kan ni förstå hur många enhöriga som stod på gatan utanför, ca 3 000 st. plus alla lastbilar som skulle frakta eleverna runt staden. Genom detta folkhav fick Oma in der stadt mig att köra. Snacka om ilskna blickar och tillrop. När vår studenten äntligen hittade oss så slängde han sig ner på marken med kraftigt stukad fot. En jätteknöl på ankeln som snabbt växte till det flredubbla i omkrets. Ett tag trodde vi att det var akuten istället för studentfest hemma som gällde. Efter citadon och en räddande skolsköterska som lindade foten hårt så blev det i alla fall lastbilsflak för vår student.
Väl hemma hos Stephan bjöds det på den maffigaste smörgåstårta jag sett med hur många våningar som helst.
Nu undrar jag hur foten mår idag?
Foten mår mycket bättre nu, ej så svullen längre.
