Ett år sedan
Egentligen var det tänkt att jag skulle ha fixat det här
inlägget igår, men det har varit lite annat som har
kommit emellan, så min tid har inte räckt till helt enkelt.
Sitter just nu uppkrupen i sängen och fixar lite med datorn.
Passar ju rätt bra att ta det lite lugnt nu när det är på väg att
blåsa upp till oväder hos oss just nu.
Igår var det den 6:e augusti och det var då exakt 1 år sedan
som Cattis for iväg till Argentina.
1 år sen....jamen hallååå!
Jag minns så väl hur jobbigt det var att släppa iväg henne
när jag visste att det skulle vara under så himla lång tid.
Trodde att tiden skulle snigla sig fram tills hon var tillbaka igen.
Men faktum är att tiden gick väldigt fort.
De första månaderna gick förstås sakta, men sen rullade det
bara på i ett rasande tempo.
Jaaa och nu är hon hemma igen.....HÄRLIGT!!!!
Den här bilden togs på flygplatsen tillsammans med hennes bästa kompis
Julia som även hon tyckte det var jätte jobbigt att släppa iväg Cattis.
Den 6 augusti 2007 satte hon sig sedan på det här planet och for iväg mot
jättespännande äventyr i en annan del av världen............
Jag kan flyga....jag är inte rädd......;-)
Cattis hade den stora lyckan att komma till en kärleksfull
och omtänksam familj :-)
Vi som föräldrar var oerhört glada över att slippa att
oroa oss under hennes tid i Conception.
Tusen TACK till familjen Sosa/Vallona !!!!!
Den 26 juni 2008 var det då dags att återigen fara till Düsseldorfs
flygplats, men denna gången under mycket gladare förhållanden ;-)
nämligen för att hämta Cattis från hennes utlandsvistelse.
Trodde aldrig att den här dagen skulle komma,
MEN visst gjorde den det....hehehe......
Vi är alla jätteglada när du har kommit tillbaka till oss igen!!
Cathy and Julia :-)
Här är Cattis och hennes tjejkompisar som kom för att
överraska henne dagen efter att hon hade landat.
Lite grillpartaj tillsammans förstås och sen var det i full
gång, precis som förr.....hihihi......
Det blev mycket skratt och snack den här kvällen ;-)
Prata om att vi inte hade en chans att få en enda syl i vädret.
Jaaa, det är underbart skönt att ha dig hemma igen Cattis.
Allting känns som förr, nästan, det som inte stämmer det är
att du plötsligt är ett år äldre.
Tiden ja...........
Meningen med det här inlägget är att visa er att ni
alltid ska ta vara på tiden för den går så otroligt fort !
Var rädda om varandra!
Kramisar / Vindruvan
inlägget igår, men det har varit lite annat som har
kommit emellan, så min tid har inte räckt till helt enkelt.
Sitter just nu uppkrupen i sängen och fixar lite med datorn.
Passar ju rätt bra att ta det lite lugnt nu när det är på väg att
blåsa upp till oväder hos oss just nu.
Igår var det den 6:e augusti och det var då exakt 1 år sedan
som Cattis for iväg till Argentina.
1 år sen....jamen hallååå!
Jag minns så väl hur jobbigt det var att släppa iväg henne
när jag visste att det skulle vara under så himla lång tid.
Trodde att tiden skulle snigla sig fram tills hon var tillbaka igen.
Men faktum är att tiden gick väldigt fort.
De första månaderna gick förstås sakta, men sen rullade det
bara på i ett rasande tempo.
Jaaa och nu är hon hemma igen.....HÄRLIGT!!!!
Den här bilden togs på flygplatsen tillsammans med hennes bästa kompis
Julia som även hon tyckte det var jätte jobbigt att släppa iväg Cattis.
Den 6 augusti 2007 satte hon sig sedan på det här planet och for iväg mot
jättespännande äventyr i en annan del av världen............
Jag kan flyga....jag är inte rädd......;-)
Cattis hade den stora lyckan att komma till en kärleksfull
och omtänksam familj :-)
Vi som föräldrar var oerhört glada över att slippa att
oroa oss under hennes tid i Conception.
Tusen TACK till familjen Sosa/Vallona !!!!!
Den 26 juni 2008 var det då dags att återigen fara till Düsseldorfs
flygplats, men denna gången under mycket gladare förhållanden ;-)
nämligen för att hämta Cattis från hennes utlandsvistelse.
Trodde aldrig att den här dagen skulle komma,
MEN visst gjorde den det....hehehe......
Vi är alla jätteglada när du har kommit tillbaka till oss igen!!
Cathy and Julia :-)
Här är Cattis och hennes tjejkompisar som kom för att
överraska henne dagen efter att hon hade landat.
Lite grillpartaj tillsammans förstås och sen var det i full
gång, precis som förr.....hihihi......
Det blev mycket skratt och snack den här kvällen ;-)
Prata om att vi inte hade en chans att få en enda syl i vädret.
Jaaa, det är underbart skönt att ha dig hemma igen Cattis.
Allting känns som förr, nästan, det som inte stämmer det är
att du plötsligt är ett år äldre.
Tiden ja...........
Meningen med det här inlägget är att visa er att ni
alltid ska ta vara på tiden för den går så otroligt fort !
Var rädda om varandra!
Kramisar / Vindruvan
The road is never long
Idag har vi varit och hämtat Maria på tågstationen.
Jättekul att äntligen få lära känna Cattis "nyvunna" kompis
som hon lärde känna i Conception, Argentina.
Hon verkar jätte trevlig ;-)
Nu är det partydags för dessa tjejer.
Tobbe håller som bäst på att skjutsa hem dem
till ett par andra tjejer där de ska göra sig iordning tillsammans.
Därefter bär det av till Holland för att gå på disco.
Behöver jag vara orolig?
Näe, jag tror inte det!
Jag litar på Cattis till 110%.
Hoppas att ni får mega jätte roligt ;-)
Själv ska jag ta mig ett jogging/walking pass i Wurmtal
nu snart när Tobbe kommer tillbaka.
Han ska nämligen följa med, men han ska fuska genom
att trampa runt på cykeln i spåret. Vicken soffpotatis skulle
Carolina Klyft ha uttryckt sig....hehehe.....
Det kommer att sluta med att det är jag och Cattis som springer
maran till slut eftersom jag gör mig fit ute i spåret istället för Tobbe.
Ni känner väl till att han vid ett svagt ögonblick har lovat Cattis att
de ska träna till att kunna springa maraton?
Berlin maraton var det prat om först, men jag vet inte vad slut
stationen blir till slut. Det får vi se.
Först måste man ju träna.......eller hur TOBBE?
Vad gör du/ni en lördagkväll som den här?
Kramisar / Vindruvan
Snart kan jag krama dig igen, min skatt ;-)
Gissa att nedräkningen är i full galopp nu.
Jag trodde aldrig att den här tidpunkten skulle dyka upp.
Som jag har läääääääängtat.
På torsdag är det dags och då kommer min älskade tjej
äntligen hem igen och jag kommer INTE ha tid med något
annat än att kramas med henne.
Fattar ni vad jag menar?
Ja, jag undrar egentligen om ni förstår vad det innebär att
vara utan sin dotter under nästan ett helt års tid?
Det har varit många tårar som har fallit på min kind, men det
har också varit många glädjestunder, det sprids en oerhörd värme
i min kropp när jag vet att vi har kunnat uppfylla Cattis högsta önskan
över att kunna få göra den här resan ;-)
Vi har lärt oss mycket på den här resans gång.
Visst är det tufft, men jag kan ändå med varmt hjärta rekommendera
alla att få uppleva den här känslan, det har varit jättenyttigt för oss
alla inblandade.
Nog pratat om det!
Nu vill jag önska min dotter A BIG.......WARM.......
Pussar & Kramar
Mamma & Pappa
P.s. Känns det skönt eller känns det skönt????? D.s
Vad händer i Argentina?
Här kommer lite nyheter från Argentina.
Matbrist orsakas av strejkerna som just nu florerar i landet.
Som tur är så mailade Cattis till oss och sa att det inte var
så farligt.
Artikel på Svt:
Strejk orsakar matbrist i Argentina
En strejk i den argentinska jordbrukssektorn som har
pågått i över två veckor, har gjort att många basvaror nu
saknas i butikshyllorna.
Bönderna protesterar mot en 25-procentig höjning av
exportskatten på sojabönor och olja som är landets två
huvudinkomster och en källa till välstånd för många lantbrukare.
Cattis ord direkt från händelsernas centrum:
Vet inte om ni känner till strejkerna här i Argentina men
jag tänkte i alla fall lugna ner er med att det inte är någon
som helst fara här i tucuman.
De har visserligen spärrat vägarna in till huvudstaden i tucuman
och överhuvud taget till städerna i hela landet, men annars är det ingen fara.
I Buenos Aires har folket gått ut på gatorna för att demonstrera
och där är det väl inte så smart att vara just nu.
Men här i Concepcion är det lugnt och det ända vi märker utav alltihop
är att det inte finns varken kött eller mjölk att köpa i affärerna
eftersom lastbilarna med mat inte släpps förbi vägspärrarna.
(även grönsakerna har blivit väldigt mycket dyrare...jag tyckte mig höra
att affärerna inte ens köper in mer potatis eftersom det inte
lönar sig, en säck potatis=100 peso...)
Däremot släpps privat personer mestadels förbi ( i alla fall till tucuman)
och resebussar och taxi bilar också efter kl 18:00...
Vägspärrarna organiseras ju av lantbrukarna för att demonstrera mot regeringen...
men det verkar som att det inte hjälper så värst mycket,
det ända som händer är att vi blir utan kött :P
Slut på rapporten.
Hoppas att det hela löser sig snart för jag har svårt att tro att
argentinarna kan klara sig utan att äta kött under en längre tid.
Däremot kommer ni bli experter på att laga vegetarisk mat
hädanefter, det är ju inte fel det heller......mmmm....gott!
Tänker på Er alla i Argentina och hoppas på en snabb lösning!!!
Kramisar / Vindruvan
Matbrist orsakas av strejkerna som just nu florerar i landet.
Som tur är så mailade Cattis till oss och sa att det inte var
så farligt.
Artikel på Svt:
Strejk orsakar matbrist i Argentina
En strejk i den argentinska jordbrukssektorn som har
pågått i över två veckor, har gjort att många basvaror nu
saknas i butikshyllorna.
Bönderna protesterar mot en 25-procentig höjning av
exportskatten på sojabönor och olja som är landets två
huvudinkomster och en källa till välstånd för många lantbrukare.
Cattis ord direkt från händelsernas centrum:
Vet inte om ni känner till strejkerna här i Argentina men
jag tänkte i alla fall lugna ner er med att det inte är någon
som helst fara här i tucuman.
De har visserligen spärrat vägarna in till huvudstaden i tucuman
och överhuvud taget till städerna i hela landet, men annars är det ingen fara.
I Buenos Aires har folket gått ut på gatorna för att demonstrera
och där är det väl inte så smart att vara just nu.
Men här i Concepcion är det lugnt och det ända vi märker utav alltihop
är att det inte finns varken kött eller mjölk att köpa i affärerna
eftersom lastbilarna med mat inte släpps förbi vägspärrarna.
(även grönsakerna har blivit väldigt mycket dyrare...jag tyckte mig höra
att affärerna inte ens köper in mer potatis eftersom det inte
lönar sig, en säck potatis=100 peso...)
Däremot släpps privat personer mestadels förbi ( i alla fall till tucuman)
och resebussar och taxi bilar också efter kl 18:00...
Vägspärrarna organiseras ju av lantbrukarna för att demonstrera mot regeringen...
men det verkar som att det inte hjälper så värst mycket,
det ända som händer är att vi blir utan kött :P
Slut på rapporten.
Hoppas att det hela löser sig snart för jag har svårt att tro att
argentinarna kan klara sig utan att äta kött under en längre tid.
Däremot kommer ni bli experter på att laga vegetarisk mat
hädanefter, det är ju inte fel det heller......mmmm....gott!
Tänker på Er alla i Argentina och hoppas på en snabb lösning!!!
Kramisar / Vindruvan
