Vilken position ??

.......undrar vart jag befinner mig nå´nstans ;-)
Förmodligen ingenstans i det där trädet
och inte heller på marken då jag är min egen chef !!!
Så det så !

Står just nu och stryker tvätt och det är INTE kul !
Strykning är det mest avskyvärda som finns.
Ja jag vet, mental strykning är ett bra alternativ,
har försökt, men min hög minskar efinitivt inte med
hjälp av den tekniken.


Tjingeling för den här stunden.

/ Druvan

M-B Det är nog tur att du har vaccinerat dig trots rinnande näsa med mera. Influensan ska tydligen bli extra ilsken i år och komma lagom till julhelgen.

Marianne usch vad jobbigt att bo i en kappsäck och att ditt hem alltid ska vara redo. Enda trösten är väl att du får ett bra boende såsmåningom och att du förhoppningsvis får ut så mycket som möjligt för lägenheten.

Pia har inte ni tumlare? Om du tumlar tvätten en liten stund är det mycket lättare att stryka den sen. Förresten nu när Tobbe är i Kina har du väl inte några skjortor att stryka.

Tobbe är faktiskt så händig och hjälpsam att han stryker sina kläder själv. Förutsättningen för att det ska funka att leva med mig, jag kan inte ta hand om allt hushållsarbete, trädgårdsarbete på egen hand eftersom jag har en rygg som säger ifrån.

Tufft med luft......att han få stryka själv, stackarn!



Nu har jag varit duktig och tröstätit en godispåse !! Fy fan vicket dåligt samvete jag fick. Tviiiiiiiiii !!!!



Ciao

Hejsan alla!



Och grattis i efterskott Pia och bloggen! Håller med alla att det är trevligt att den finns.Jag brukar läsa den ganska så ofta, men tyvärr har jag inte alltid energi att skriva något.



Här i Huddinge rullar livet på i full fart. Jag tycker inte att jag hinner något, bara det viktigaste som att laga mat, kanske sätta på en tvätt och ta hand om barnen. Samtidigt som det är jobbigt är det mysigt att vara hemma med sina barn.



Vi håller på att ladda inför Gustavs 4-årskalas på lördag. Efters Gustavs önskemål ska det vara ett piratkalas, så han och jag har målat 11 st toarullar svarta idag,de ska både vara kikare och bordsplaceringskort. Det är första riktiga barnkalaset. De tidigare åren har det mest varit barn till Dennis och mina kompisar, men nu är det Gustavs egna kompisar från dagis. Måste erkänna att det känns lite nervöst.Tänk om vi inte kan roa barnen, fast de är ju i och för sig ganska bra på att roa sig själva. Annars får väl Dennis rycka in....



Kram C